Förlåt<3

jag vill inte bortförklara mig, eller att någon ska tycka synd om mig de är inte det.

men jag harblivit så illa behandlad av så mycket under hela mitt liv. Mestadels av "vänner" och gamla "pojkvänner" (3st) och dels av min nya pojkvän nu. men de är skitsamma och privat.

jag försöker fortfarande förstå mig på min "diagnos" och de är hårt att leva med den..


jag har ingen att vända mig till, jag har inga att vara med..
De 'r sant.

jag ser folk umgås dagligen, t en fika, gå på stan, o dittn och dattan..

jag har inget sånt..

de är ibland jag och fiia umgås, Henne har jag känns sen vi va små..
sen harjag ingen mer..

jag har visst lärt känna några av jeppes kompisar, men de är ingen man ringer till och ba hej ska vi va?, jag har som sagt inget sånt..

jag hade så förut med en som hette Karro, men efter en tid höde man av folk att hon pratat skit om mig, och så visade sig vara. inget att ha då.

jag vet nte vad de är. men något fel ed mig måste de ju vara..

och jag höll nu på att göra slut på kontakten med en tjej som jag ändå hat väldigt roligt med och hon har inte ens gjort något.

pga att jag har tappat mig själv och vet inte vad jag sysslar med.
jag måste följa mina känslor, men jag ber om ursäkt..

Till dig, Ronya & till dig Emmi, Förlåt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0